ibland...

... är alla i huset arga samtidigt.
Det är ingen höjdare men fullt normalt för är det något som smittar av sig så är det ilska! Och med en tjurig 3-åring, en obstinat 8-åring och en pubertal 10-åring vid middagsbordet så kan det bli så. Och då i kombination med en trött mamma och en bestämd pappa.
(Och då var 16-åringen inte hemma...)

Nån som känner igen sig?!

"räkna de lyckliga stunderna blott..." ???

Fick en gammal slagdänga i huvudet häromdagen: "räkna de lyckliga stunderna blott" och tänkte: vilket lurendrejeri!
Visst, ingen vill ha olyckliga stunder men om vi inte räknar dom också får vi inte ett helt liv! Det är ju på grund av de stunder som inte är lyckliga som vi kan vara verkligt lyckliga i de lyckliga stunderna. Lite som Alfons Åbergs farmor sa: man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt.

Jag vill i alla fall inte räkna bort nån del av mitt liv för även om man inte ser det när man är mitt i svårigheter så gör dom en starkare och klokare. Det är dyrköpta erfarenheter, oftast väldigt onödiga erfarenheter men dom finns där och då vill jag inte räkna bort dom för dom har gjort mig till den jag är i dag.

stillestånd

Här var det dåligt med uppdatering! Till viss del beror det på bredbandsproblem. Åskan stökade om och slet sönder fiberkabeln i tisdags och som privatkund är man lågprioriterad...

Tänk så beroende man är av fungerande Internet-uppkoppling! Och har man som vi även telefon via bredbandet är man ännu mer sårbar.

Jesper

Vilken förlust!!!

faster

I vår familj är det en hedersbetygelse att kallas för "faster". Jag och mina bröder hade flera fastrar som vi kallade vid namn men bara en som vi kallade "faster". Till henne fick vi komma och bara vara, hon behandlade oss om vi var "riktiga" människor och inte bara som barn.

När mina brorsbarn föddes hoppades jag att jag skulle kunna leva upp till att vara "faster" och det är i alla fall vad dom kallat mig sen dom började prata! Och så sent som för några veckor sen hade jag ett härligt besök av Viktor och Jesper och deras mamma. Och dom sa "faster" till mig och böjde sig ner och kramade om "gammfastra".

Nu har jag förlorat ett av mina älskade brorsbarn och fastershjärtat gråter och gråter men jag är så glad över att jag ändå fick ha Jesper i 18 år!

För mig är det självklart att han gått till en bättre värld där han fått ett varmt mottagande av de som gått före: mormor och morfar, farmor och kusin Evelina! Nu är det dom som får ha hans härliga leende, hans pliriga blick och hans släntrande gångstil!

förlust

I går när jag vaknade hade jag 3 underbara brorsbarn.
I dag hade jag bara 2...

Världens finaste Jesper dog igår. Han körde motorcykel och krockade med en lastbil och omkom direkt.
Det är fullständigt meningslöst och ofattbart....

jag är nog lite dum...

... men jag förstår inte varför jag stöttar kampen mot bröstcancer genom att skriva min skostorlek i cm och hur länge jag tar på mig att fixa håret...

si och så

Det är lite si och så med uppdateringar nu och det är väl lika bra att säga som det är: jag känner av höst, mörker och kyla redan nu... håglösheten griper tag i mig och drar ner mig lite för långt.
MEN jag har tagit tag i det och hoppas på en uppgång... ett måste för att klara vintern.