snart...

...är det påsk igen!

Fick en fantastisk påskpsalm i mejlen för en liten stund sen som jag vill dela med er!

O sacred Head, now wounded, with grief and shame weighed down,
Now scornfully surrounded with thorns, Thine only crown;
How pale Thou art with anguish, with sore abuse and scorn!
How does that visage languish, which once was bright as morn!

What Thou, my Lord, hast suffered, was all for sinners’ gain;
Mine, mine was the transgression, but Thine the deadly pain.
Lo, here I fall, my Savior! ’Tis I deserve Thy place;
Look on me with Thy favor, vouchsafe to me Thy grace.

What language shall I borrow to thank Thee, dearest friend,
For this Thy dying sorrow, Thy pity without end?
O make me Thine forever, and should I fainting be,
Lord, let me never, never outlive my love to Thee.

vägen eller målet?

I fjol när vi gjorde om i det kombinerade lek/tv/gästrummet satte vi upp ett väggord. Ett sånt som man gnuggar på, i svart mot den vita väggen! Det blev jättesnyggt och var det några månader tills lillisen upptäckte att man kunde dra bort bokstäver.... sen har det minskat och minskat och till sist stod där ingenting.

Så i veckan gjorde jag slag i saken och petade bort det sista och köpte en tavla och satte dit i stället. Och även denna gång blev det ett klokt ord på väggen:

Happiness is not av destination.
It is a way of life.

I bibeln, i brevet till församlingen i Filippi, framhåller Paulus glädjen i Herren hela tiden:

Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

Så tillbaka till frågan i rubriken? Vad som är vägen och vad som är målet? Är det så att det kan vara båda delarna? Ja, så tror jag. Om vägen är glädje så blir målet också glädje men inte tvärtom...
Jag tror att glädje är ett beslut på nått sätt. Jag väljer själv hur jag ser på livet och väljer jag glädje blir glädjen vägen.
Glädjen är också ett beskydd för våra hjärtan och tankar eftersom bibeln lovar att om vi gläds så ska Guds frid bevara oss.

pyttipanna...

...har fått en klart annorlunda betydelse för mig senaste tiden.
Nu är det inte längre bara Findus oxpytt som gäller (trots att vi åt det ute, stekt på muurikka förra helgen, mums!!). Ej heller någon hemlagad variant på div rester och potatis (också det fantastiskt gott!).

Nej nu är pyttipanna något jag gör, sittandes i soffan eller nån annanstans, med garn och stickor.

En sjal som är sååå trevlig att sticka att man nästan inte kan låta bli! Konstruktören har en blogg där hon låter oss alla ta del av mönstret så är du sugen på pytt så titta in där.

Jag har färdigställt min första och är på god väg med min andra - och fler lär det bli!!

vad vi säger

Gick i skogen idag och tänkte på hur viktig det är vad vi säger om varandra.
Jag vill - men lyckas inte alltid - tala väl om min man. Vi har hållit ihop i dryga 30 år och jag är fortfarande så lycklig att jag fick just honom. Han är den bäste! Han är en fantastisk make och pappa och medarbetare. Eftersom vi - och jag skriver VI eftersom det är urviktigt - är familjehem jobbar vi ju också på ett sätt tillsammans. Han har sitt jobb som behandlingsassistent också men är lika mycket med i jobbet här hemma ändå.

Jag tänker att om jag skulle välja att alltid prata nedsättande om honom så skulle vi inte ha den relation vi har, då skulle mina tankar vara negativa och då skulle jag utstråla det. Samma gäller barnen; om jag pratar nedsättande om dom så tror jag det speglar av sig i relationen också.

SJÄLVKLART är jag inte alltid positiv. Jag skäller och gnatar och är allmänt jobbig mot min man och min familj många gånger men jag försöker att inte prata OM dom på ett negativt sätt med andra människor.

Det finns alltid positiva saker att säga om våra medmänniskor och jag tror att om vi försöker se och hellre prata på det sättet så mår vi alla bättre! Hellre goda ord än skitsnack helt enkelt!

När min brorson Jesper dog i höstas valde hans familj några ord att ha i dödsannonsen, och också på gravstenen:

TALA VÄL OM HONOM, VACKERT OCH LÄNGE!

Dessa ord vill jag ge dig som läser! Tala väl om dina medmänniskor, vacker och länge. Vi vet aldrig hur länge vi har varandra och den tid vi har tillsammans är för dyrbar och kort för att slösas på negativa ord och skitprat.

grattis till oss!

Denna dag för 30 år sen befann vi oss på skotern på en fjällsluttning i Klimpfjäll. Där förlovade vi oss och sen några månader senare blev det bröllop!
Tänk vad tiden går!!!

berörande röster

Detta med olika sångröster och stilar.
VAD är det som gör att man blir berörd av musik? Ja för mig är det ofta texten som tar tag i mig men riktigt berörd blir jag av vissa röster. Då kan dom nästan få sjunga vad som helst!

En som berör är Mary J Blige. Det finns något i hennes röst och sätt att sjunga som gräver sig djupt in i det djupaste av mig. Går ej att förklara, det är som en borr helt enkelt! Rakt in dit där mina djupaste känslor bor.

Jag minns ett tillfälle när jag var led av utmattningsdepression så såg jag henne på tv. Hon sjöng "No More Drama" och jag grät!!

En annan röst som betytt mycket är Angie Stone och speciellt en låt som också fanns med ofta ofta under sjukdomstiden. "No More Rain".

Och så en svensk röst som betytt mycket: Rebecka Törnqvist. Första gången jag hörde henne föll jag som en fura! Å det var denna låt!