tisdag 25 mars 2014

ur idet!

Brukar tillstå att jag är besläktad med björnen: går i ide på hösten och vaknar till i slutet av mars - början av april, för att sen knappt vilja gå inomhus under sommaren.
Sen jag insåg detta och började bejaka min avoghet mot vintern har livet blivit enklare! Jag går helt enkelt inte ut om jag  inte måste!!

Denna konstiga vinter med en lång period av blidväder kanske man kunde tro att jag ändå skulle vilja vara utomhus. Men icke!
Tills i dag. För nu har jag gått ur idet!!!

Välkommen utetider!!! Jag har längtat och nu är du här igen!!!



söndag 23 mars 2014

minnen... och saknad!

Vid frukostgröten i dag sa lillekillen: Jag vill att Robin ska komma tillbaka!
Fem år och bäste vännen borta sen ett år och tre månader. Det är saknad.

Nyss sa Moa en sak som är så sann: "när jag börjar berätta för mina vänner om roliga minnen med Robin blir dom tysta och stela i ansiktet".
Det är så. Med familjen kan vi minnas och skratta och tänka på det roliga mitt i allt hemskt och sorgligt. Men för den som inte lever mitt i smärtan som vi gör är det nog svårt att förstå hur man kan skratta och vara glad över minnena samtidigt som man sörjer.

När en människa försvinner så plötsligt som Robin gjorde är det minnena man har på nått sätt. Foton och videosnuttar där man kan se kroppsrörelser och höra rösten... Det är ju allt vi har kvar!


onsdag 12 mars 2014

äntligen!!

Nu finns forskning som visar det jag redan vet!! 
Frågan är hur seriös forskningen är i detta fall... nåja spelar ingen roll, resultatet är ju sant i alla fall!! ;-)



torsdag 6 mars 2014

saknad

Du som fattas mig... alltid finns du där,
alltid, alltid.
Tankarna är hos dig, inte alltid medvetna
men som ett hål i mitt hjärta som det hela tiden drar en vind av saknad igenom.

Du har förändrat mitt liv
Du kommer alltid att finnas i mitt inre
trots att jag aldrig fick hålla dig, känna din doft, känna din kind mot min...

Du som fattas mig, jag vill inte glömma dig, jag vill ha kvar dig i mig
resten av mina medvetna dagar och nätter - och ända in i himlen
då jag hoppas få möta dig.


vänskap igen

Det är stort med en vän som kan vara så rak med en att man får syn på de brister i en som måste göras något åt. 
En sån vän har jag!
Det känns, det är jobbigt och det gör ont men är nödvändigt. Och förhoppningsvis förändras jag till det bättre!

TACK min vän! Tack för att just du finns i mitt liv!

lördag 1 mars 2014

26

I dag skulle hon ha fyllt 26 år men hon blev bara 3 månader ung innan hon flyttade till himlen.
Och trots att så många år gått så är sorgen stor. Inte mindre alls men den har ändrat ansikte.
Och trots att jag vet att mitt liv inte skulle sett ut så här om hon levt så önskar jag att hon gjort det. Jag skulle vilja ha henne OCH alla mina andra barn. Så är det bara!!